Kongo blev den FN-insats där flest svenska soldater dödades. Mellan 1960 och 1964 tjänstgjorde 6 334 svenskar i FN-styrkan ONUC och 19 av dem miste livet. Svenska bataljoner stred i Katanga och flygvapnet skickade jaktflygplan av typen J 29 Tunnan, landets första stridsflyginsats. Under insatsen omkom också FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld.
- Insats: ONUC, juli 1960 till juni 1964
- Svenskar: 6 334 i nio bataljoner
- Döda: 19 svenskar, 40 skadade
- Hela ONUC: 250 döda, som mest 19 828 soldater
- Flyg: F 22 med J 29 Tunnan, 1961 till 1963
- Senare: specialförband i EU:s Operation Artemis 2003
Varför skickade FN trupper till Kongo?
Belgiska Kongo blev självständigt den 30 juni 1960 och föll nästan direkt i kaos. Armén gjorde myteri, belgiska trupper ingrep och provinsen Katanga utropade sig som egen stat under Moïse Tshombe. Säkerhetsrådet beslutade om en FN-insats den 14 juli 1960.
ONUC blev för sin tid en mycket stor operation. Omkring 30 länder bidrog med trupp och som mest fanns 19 828 soldater på plats i juli 1961, enligt FN:s egen sammanfattning. Insatsen kostade 400,1 miljoner dollar. Totalt dödades 250 personer i FN:s tjänst, varav 245 militärer.
De svenska bataljonerna
Sverige skickade nio bataljoner mellan 1960 och 1964. Norge flög den första svenska personalen till Kongo efter ett beslut i statsrådet den 20 juli 1960. Bataljonerna roterade och bar nummer efter turordning. Både 12:e och 14:e bataljonen fanns i Elisabethville i december 1961.
Uppdraget började som fredsbevarande men blev allt mer en strid mot Katangas utbrytare och deras utländska legosoldater. Under operationerna Rum Punch i augusti 1961, Morthor i september 1961 och Unokat i december 1961 sattes FN-förbanden in med vapen. Operation Grandslam startade den 28 december 1962 och i januari 1963 kapitulerade Tshombe.
Striden om Camp Massart
Den mest kända svenska striden ägde rum i Elisabethville den 16 december 1961. En svensk bataljon under major Ulf Mide, med två kompanier ur 14:e bataljonen och plutoner ur 12:e, anföll katangesernas läger Camp Massart och tog det vid 13-tiden. Menige Lars Erik Öhrberg stupade och fem svenskar skadades. Irländska förband anföll samtidigt järnvägstunneln.
Under hela decemberstriderna dödades tre svenskar och 13 skadades. Arne Ehn sårades den 10 december 1961 och Sveriges Veteranförbund har skrivit om hans erfarenheter.
F 22, flygvapnets första stridsinsats
Den 30 september 1961 lyfte fem J 29B från F 8 Barkarby. De landade i Leopoldville den 4 oktober och förbandet fick namnet F 22. Det flyttade sedan till Luluabourg och senare till Kamina.
Första beväpnade uppdraget flögs den 29 oktober 1961. Det sista flögs den 15 januari 1963. Tillsammans med indiska Canberra slog de svenska planen ut Katangas flygvapen på marken i december 1961. Förbandet förstärktes med fyra J 29B i december 1962 och två spaningsplan S 29C hösten 1962.
I april 1963 flög två S 29C och två J 29B hem. Aeroseum beskriver hur övriga flygplan förstördes på plats och hur förbandet avvecklades den 11 september 1963.
Dag Hammarskjölds död
FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld var på väg till förhandlingar om Katanga när hans DC-6 med registreringen SE-BDY störtade nära Ndola i dåvarande Nordrhodesia natten mot den 18 september 1961. Alla 16 ombord omkom. En rhodesisk utredning 1962 angav pilotfel, men frågan har aldrig fått ett slutligt svar.
En expertpanel tillsatt av FN lämnade en ny rapport den 6 juli 2015. Hammarskjöld fick Nobels fredspris postumt 1961.
Niemba, ett irländskt bakhåll
Bakhållet vid Niemba den 8 november 1960 nämns ibland i svenska sammanhang men drabbade en irländsk patrull. Nio av elva irländare dödades av balubakrigare. Händelsen visar hur farlig insatsen var för alla bidragande länder redan första året.
Sverige i Kongo efter 1964
Sommaren 2003 återvände svenska soldater till Kongo. EU:s Operation Artemis i Bunia i Ituri byggde på FN-resolution 1484 från den 30 maj 2003 och startade den 12 juni. Frankrike ledde med omkring 900 av cirka 1 400 soldater. Från Sverige deltog Särskilda skyddsgruppen och fallskärmsjägarnas insatskompani.
Artemis var EU:s första självständiga militära operation utanför Europa. FN-styrkan MONUC tog över den 1 september 2003 och ersattes 2010 av MONUSCO.
Forskning och vidare läsning
Historikern Andreas Tullberg skrev 2012 doktorsavhandlingen We are in the Congo now vid Lunds universitet om de svenska soldaternas erfarenheter. Sveriges Radio har gjort flera reportage med Kongoveteraner. Sveriges Veteranförbund samlar berättelser från dem som var där.
Vanliga frågor om svenskarna i Kongo
Hur många svenskar tjänstgjorde i Kongo?
6 334 svenskar mellan 1960 och 1964.
Hur många svenskar dog i Kongo?
19 svenskar dödades och 40 skadades.
Hur länge pågick FN-insatsen ONUC?
Från juli 1960 till juni 1964.
Stred svenska soldater i Kongo?
Ja, framför allt i Katanga 1961 och 1962, bland annat vid Camp Massart i Elisabethville den 16 december 1961.
Vad var F 22?
Flygvapnets Kongoförband med J 29 Tunnan 1961 till 1963 och Sveriges första stridsflyginsats.
Hur dog Dag Hammarskjöld?
Hans DC-6 störtade vid Ndola natten mot den 18 september 1961. Orsaken är fortfarande inte klarlagd.
Var Niembabakhållet svenskt?
Nej, det drabbade en irländsk patrull i november 1960.
Har Sverige varit i Kongo efter 1964?
Ja, svenska specialförband deltog i EU:s Operation Artemis i Bunia 2003.
Källor
- FN: ONUC facts and figures
- Wikipedia: United Nations Operation in the Congo
- Wikipedia: Attack on Camp Massart
- Store norske leksikon: ONUC
- Aeroseum: F 22 i Kongo
- Sveriges Veteranförbund: Arne Ehn
- Wikipedia: Dag Hammarskjöld
- Wikipedia: Operation Artemis
- FN: MONUSCO
- Andreas Tullberg: We are in the Congo now
Källorna lästes 11 september 2026.
Min far deltog, erhöll wasa medaljen