Svenska flygvapnet, historia och flygplan i dag

Svenska flygvapnet bildades den 1 juli 1926 och fyllde 100 år 2026. I dag har flygvapnet omkring 94 stridsflygplan av typen JAS 39 Gripen C/D i sex divisioner och tar emot 60 nya Gripen E fram till 2030. Stridsflyget finns på tre flottiljer: F 7 i Såtenäs, F 17 i Ronneby och F 21 i Luleå. Till det kommer transportplan, signalspaningsplan, helikoptrar och skolflygplan. Flygvapenchef är generalmajor Jonas Wikman sedan december 2022.

Hur bildades svenska flygvapnet?

Sveriges första militära flygningar gjordes 1912, både av marinen och av armén, som samma år fick sitt första flygförband vid Axvall. Under 1910- och 1920-talen hade armén och marinen var sitt flyg. Försvarsbeslutet 1925 slog ihop dem. Den 1 juli 1926 blev flygvapnet en egen försvarsgren vid sidan av armén och marinen.

Från början fanns fem kårer: F 1 i Västerås, F 2 i Hägernäs, F 3 på Malmen, F 4 på Frösön och flygskolan F 5 på Ljungbyhed. Försvarsbeslutet 1936 innebar en kraftig upprustning med 257 flygplan i första linjen. Samma beslut ledde till att Saab grundades året efter.

Under andra världskriget köpte Sverige flygplan där det gick, bland annat från Italien och USA, medan Saab och FFVS byggde egna. Den frivilliga flygflottiljen F 19 flög med svenska piloter i Finland under vinterkriget 1940, bland annat med Gloster Gladiator.

Var Sverige världens fjärde största flygvapen?

Påståendet att Sverige hade världens fjärde största flygvapen är vanligt men svårt att belägga. Engelska Wikipedia skriver att Sverige 1957 hade världens fjärde mäktigaste flygvapen med omkring 1 000 moderna plan i frontlinjen. SO-rummet anger att flygvapnet bedömdes vara fjärde störst i mitten av 1950-talet, medan Populär Historia skriver att det ibland rankats så och att uppgiften inte är helt entydig.

Vi har inte hittat någon källa som visar vem som gjorde rankningen eller med vilken metod. Den bygger troligen på antalet stridsflygplan, där Sverige med omkring 1 000 plan i ett 50-tal divisioner låg efter USA, Sovjetunionen och Storbritannien. Kontrasten mot i dag är stor: 1994 hade flygvapnet över 400 stridsflygplan och 2005 färre än 150.

Vilka svenska stridsflygplan har funnits genom tiderna?

Efter kriget byggde Sverige upp en egen stridsflygindustri. Mellan 1945 och 1957 köptes också jetplan från Storbritannien och USA, bland annat J 28 Vampire, J 33 Venom och J 34 Hunter, innan de svenska konstruktionerna tog över helt.

Antalen skiljer sig något mellan källorna. För Tunnan anger Hans Högmans sammanställning 661 och Populär Historia 660 exemplar. För Lansen anges 447 eller 450. Årtalen för när typerna lämnade tjänst varierar också, eftersom specialversioner ofta flög många år efter attack- och jaktversionerna.

Varje generation byggde vidare på den förra. J 29 Tunnan var ett av de första jetplanen i Västeuropa med pilvinge, Draken nådde dubbla ljudhastigheten 1960 och Viggen blev det första flygplanet med nosvinge som byggdes i större serie. Gripen var det första svenska stridsflygplanet som kunde byta roll under ett och samma uppdrag.

Hur många flygplan har svenska flygvapnet 2026?

Försvarsmakten publicerar inga exakta siffror, så antalen kommer från öppna sammanställningar och är ungefärliga. Engelska Wikipedias lista, som bygger på World Air Forces 2026, anger 71 Gripen C och 23 Gripen D, totalt 94. Tidskriften European Defence Review anger 96. Därtill finns ett 20-tal äldre Gripen A/B i förråd.

Den första Gripen E levererades till F 7 den 20 oktober 2025. Enligt källor från sommaren 2026 flög då ett fåtal plan. Sverige har lovat Ukraina upp till 16 Gripen C/D från början av 2027. Flygvapenchefen sa i juli 2026 att flygvapnet vill köpa tolv extra Gripen E som ersättning.

Skolflygplanet SK 60, en Saab 105 som flugit sedan 1967, togs ur tjänst i juni 2024. Ersättaren SK 40 är ett propellerplan från tyska Grob medan den avancerade jetutbildningen sker delvis i Italien på M-346. Sverige deltar också i Natos gemensamma tankflygplan A330 MRTT och i de tre C-17 som är baserade i Pápa i Ungern.

Vilka flygflottiljer finns i dag?

Flygvapnet har fyra flygflottiljer och en helikopterflottilj medan flygstaben ligger i Uppsala. Försvarsmaktens sida om flygvapnet beskriver förbanden och vad de gör.

• F 7 Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs: Gripen C/D och E, Tp 84 Hercules och kommande C-390. Enda flottiljen med taktisk transport.
• F 17 Blekinge flygflottilj, Ronneby: Gripen C/D.
• F 21 Norrbottens flygflottilj, Luleå: Gripen C/D.
• F 16 Upplands flygflottilj, Uppsala: återinvigd 2021, ansvarar för stril- och luftbevakningsbataljonen och förbereder flygverksamhet till 2030.
• Helikopterflottiljen, Malmen: skvadroner i Luleå, Linköping och Ronneby.

Vid Malmen finns också 74. specialflygskvadronen med signalspaningsplanen. På Arlanda finns 75. statsflygskvadronen som flyger regeringen. Luftstridsskolan, som utbildar flygvapnets personal, finns i Uppsala.

Vem är flygvapenchef?

Generalmajor Jonas Wikman är flygvapenchef sedan den 14 december 2022. Han efterträdde Carl-Johan Edström, som hade posten 2019 till 2022. Före Edström var Mats Helgesson flygvapenchef. Ställföreträdande flygvapenchef är brigadgeneral Tommy Petersson. Wikman ledde flygvapnets 100-årsjubileum 2026, då 54 flygplan och helikoptrar flög över Stockholm den 1 juli.

Varför landar svenska stridsflygplan på vägar?

Under kalla kriget byggde flygvapnet ett system för att sprida flygplanen så att fienden inte kunde slå ut dem på marken. Bas 60 började byggas på 1950-talet med vägbanor på 1 500 till 2 000 meter. Bas 90, som utvecklades under 1970- och 1980-talen, byggde på ett nät av omkring 200 banor där varje krigsbas tog emot en division på 8 till 12 plan. Kortbanorna var omkring 800 meter långa och 17 meter breda.

Systemet monterades ned efter kalla kriget men har kommit tillbaka. Flygvapnet räknar i dag med att kunna använda flera hundra landningsplatser i krig, varav många vanliga vägar och civila flygplatser. Målet är att en liten grupp tekniker ska kunna tanka och ladda om en Gripen på under tio minuter. Spridningen är en av anledningarna till att Viggen och Gripen konstruerades för korta banor.

Vad gör flygvapnet i Nato?

Sverige blev medlem i Nato i mars 2024. Flygvapnet ingår sedan dess i alliansens gemensamma luftförsvar. I mars 2025 skickades sex Gripen till Polen för att skydda alliansens östra flank. I februari och mars 2026 ledde Sverige för första gången Natos luftbevakning av Island med sex Gripen C från F 7 och över 100 personer. Två av planen användes samtidigt i operationen Arctic Sentry över Grönland.

Den 30 september 2026 beslutade regeringen om ett nytt bidrag till en Natoinsats över Polen från oktober 2026, som skyddar logistiken för stödet till Ukraina. Planen baseras främst i Sverige. Flygvapnet har tidigare deltagit i FN-insatsen i Kongo 1961-1964 med J 29 Tunnan och i Libyen 2011, då åtta Gripen flög spaningsuppdrag i Operation Karakal.

Vad ersätter Gripen?

Regeringen beslutade den 25 juni 2026 om direktivet Vägval för framtida stridsflyg. Där bedöms Gripen vara operativ bortom 2050 medan ett principbeslut om ersättaren ska fattas senast 2030. Tre vägar utreds: egen utveckling, internationellt samarbete eller köp. Ett delbetänkande ska lämnas den 15 oktober 2026 och ett slutbetänkande den 15 september 2027, enligt direktivet om framtida stridsflyg.

Flygvapenchefen har sagt att Gripen kommer att kombineras med obemannade farkoster som flyger tillsammans med de bemannade planen. Saab arbetar parallellt med konceptstudier på uppdrag av FMV.

Försvarsbeslutet för 2025 till 2030 ger flygvapnet mer pengar. Enligt regeringens sammanfattning av försvarsbeslutet ingår leveranserna av Gripen E, uppgradering av C/D, förmåga att bekämpa mål på marken på långt avstånd, fler robotar, fler Black Hawk och fler SK 40. Sveriges första operativa militärsatellit sköts upp den 4 maj 2026.

Vanliga frågor om svenska flygvapnet

När bildades svenska flygvapnet?

Flygvapnet bildades den 1 juli 1926 genom att arméns och marinens flygförband slogs ihop. Försvarsgrenen firade 100 år 2026.

Hur många stridsflygplan har Sverige?

Sverige har omkring 94 Gripen C/D. Därtill har 60 Gripen E beställts, med leveranser från oktober 2025 till 2030.

Var Sverige världens fjärde största flygvapen?

Det påstås ofta om mitten av 1950-talet, då flygvapnet hade omkring 1 000 stridsflygplan. Ingen källa visar vem som gjorde rankningen eller hur.

Vem är flygvapenchef?

Generalmajor Jonas Wikman är flygvapenchef sedan december 2022.

Vilka flygflottiljer finns?

F 7 i Såtenäs, F 16 i Uppsala, F 17 i Ronneby, F 21 i Luleå och Helikopterflottiljen på Malmen.

Vilket var flygvapnets första jetplan?

Saab J 21R och brittiska J 28 Vampire var de första jetplanen i flygvapnet under andra halvan av 1940-talet.

Vad gör svenska flygvapnet i Nato?

Flygvapnet deltar i Natos luftförsvar, bland annat över Polen 2025 och 2026 och på Island 2026, då Sverige ledde insatsen för första gången.

Vad ersätter JAS Gripen?

Det utreds. Ett principbeslut om nästa stridsflygsystem ska fattas senast 2030. Gripen väntas flyga bortom 2050.

Källor

• Försvarsmakten: Flygvapnet
• Regeringen: Den första Gripen E har levererats
• Regeringen: Vägval för framtida stridsflyg (Dir. 2026:64)
• Regeringen: Försvarsbeslutet 2025-2030
• SO-rummet: Flygvapnets historia
• Populär Historia: Svenska flygvapnet under kalla kriget
• Hans Högman: Svenska jetflygplan
• Janes: Sweden leads Icelandic air policing
• EDR: Swedish Air Force, a century and still counting
• Wikipedia: Equipment of the Swedish Air Force
• Wikipedia: Bas 90

Källorna lästes 4 oktober 2026.