Måste man göra lumpen?

Frågan om man måste göra lumpen dyker ofta upp bland unga i Sverige, särskilt när man närmar sig 18 år. Sedan värnplikten återinfördes är svaret ja – men bara om du blir inkallad. Att göra lumpen är en del av något större, nämligen totalförsvarsplikten, som handlar om att hela befolkningen kan behöva bidra till landets försvar. Det innebär inte att alla gör militärtjänst, men att alla har ett ansvar för Sveriges säkerhet.

När blir man kallad till mönstring?

Alla som fyller 18 år i Sverige måste fylla i ett mönstringsunderlag hos Plikt- och prövningsverket. Det är en digital enkät som hjälper myndigheten att bedöma om du ska mönstra – alltså kallas till fysiska och psykiska tester.

Efter att du skickat in ditt underlag kan tre saker hända:

• Du får besked om att du inte behöver mönstra just nu.
• Du blir kallad till mönstring och testas vidare.
• Du blir antagen till grundutbildning med värnplikt.

Endast de som bedöms lämpliga och som Försvarsmakten behöver kallas till utbildning. Det betyder att långt ifrån alla 18-åringar gör lumpen, men alla har samma skyldighet att fylla i mönstringsunderlaget.

Måste man göra lumpen om man blir antagen?

Om du blir antagen till grundutbildning med värnplikt är det inte längre frivilligt – då är det en skyldighet. Totalförsvarsplikten innebär att staten kan kalla in dig, och då måste du genomföra utbildningen. Det finns dock möjlighet att ansöka om uppskov om du till exempel studerar eller har särskilda skäl.

De som vägrar göra sin värnplikt utan godtagbar anledning kan dömas till böter eller i värsta fall fängelse. Lagen är tydlig: totalförsvaret är hela befolkningens ansvar.

Men i praktiken bygger systemet på att tillräckligt många vill göra lumpen frivilligt. Det är därför Plikt- och prövningsverket ofta kallar in fler än som behövs, för att kunna välja de mest lämpade.

Så går lumpen till i praktiken

När du blir antagen till grundutbildning väntar en period av både fysisk träning och utbildning i militär kunskap. Du får bo på ett regemente och får lön, kläder, mat och boende under tiden.

Utbildningen brukar vara mellan 6 och 15 månader beroende på vilken roll du får. Målet är att du efter utbildningen ska kunna kallas in i händelse av kris eller krig.

Många beskriver lumpen som en unik upplevelse som stärker både självförtroende och sammanhållning. För vissa blir det också början på en längre karriär inom Försvarsmakten.

Skillnaden mellan frivillighet och plikt

Även om värnplikten är återinförd bygger den till stor del på frivillighet. Försvarsmakten prioriterar dem som visar intresse och engagemang, men om det saknas frivilliga kan fler kallas in.

Skillnaden kan beskrivas så här:

• Frivilliga får själva välja att söka till värnplikten.
• Plikt innebär att du blir inkallad och måste genomföra utbildningen.

Systemet kallas därför för ett kombinerat plikt- och frivillighetssystem. Det gör att Sverige alltid har tillgång till utbildad personal, samtidigt som många får chansen att själva påverka om de vill delta.

Vad händer om man inte vill göra lumpen?

Att vägra mönstra eller genomföra värnplikt är ett brott mot lagen. Om du utan giltiga skäl inte följer en kallelse kan du först varnas, sedan dömas till böter eller kortare fängelsestraff. Myndigheterna ser allvarligt på vägran eftersom hela systemet bygger på att alla deltar när det krävs.

Det finns dock alternativ. Om du av samvetsskäl inte kan delta i militär utbildning finns civilplikt, där du istället får utbildning i att hjälpa till med samhällsviktiga funktioner som sjukvård, räddningstjänst eller logistik vid kriser.

Totalförsvarspliktens tre delar

Totalförsvarsplikten omfattar mer än bara militär utbildning. Den består av tre delar som tillsammans skapar grunden för landets försvar:

• Värnplikt – den militära delen där du utbildas till soldat eller befäl.
• Civilplikt – civila uppgifter som räddning, sjukvård eller samhällsstöd.
• Allmän tjänsteplikt – gäller i krig och innebär att alla vuxna kan kallas att hjälpa till med uppgifter som samhället behöver.

På så sätt kan Sverige mobilisera hela sin befolkning vid behov, inte bara militären.

Vilka omfattas av plikten?

Totalförsvarsplikten gäller alla mellan 16 och 70 år som är bosatta i Sverige. Det innebär att både män och kvinnor omfattas, liksom personer utan svenskt medborgarskap men som bor här permanent.

Det betyder också att du kan kallas in långt efter att du gjort lumpen – till exempel om du har särskilda färdigheter som behövs i kris. Systemet är alltså inte bara till för unga, utan för hela samhället.

Försvarsmakten betonar att totalförsvaret handlar om solidaritet – att alla bidrar på det sätt de kan.

Hur förbereder man sig för lumpen?

Om du vet att du vill göra lumpen kan du förbereda dig på flera sätt. Träning, god hälsa och motivation väger tungt vid mönstringen. Dessutom kan du läsa på om de olika befattningarna inom Försvarsmakten för att hitta något som passar dig.

Några bra förberedelser är:

• Börja träna regelbundet för att klara de fysiska testerna.
• Sov och ät ordentligt inför mönstringen.
• Håll koll på datum för mönstringsunderlaget.
• Läs om olika roller – allt från sjukvårdare till fordonsförare behövs.

Att vara förberedd gör processen enklare och ökar chansen att du får en utbildning du trivs med.

Ett gemensamt ansvar för Sverige

Att göra lumpen är alltså inte ett val för alla – men det är en viktig del av vårt gemensamma ansvar. Totalförsvarsplikten handlar om att stå upp för samhället och bidra till trygghet och frihet. Om du blir kallad är du skyldig att delta, men du blir också en del av något större. Det är en chans att växa som person, lära dig nya saker och bidra till något som berör hela landet. Så ja, man måste göra lumpen – om man blir inkallad genom totalförsvarsplikten.