Mellankrigstiden är perioden mellan första världskrigets slut den 11 november 1918 och andra världskrigets början den 1 september 1939. Det var en tid av fredsavtal och Nationernas förbund, men också av depression, diktaturer och nya krig. För Sverige innebar mellankrigstiden först en kraftig nedrustning och sedan en upprustning som inte hann bli klar. På engelska heter perioden interwar period.
- Period: 11 november 1918 till 1 september 1939
- På engelska: interwar period
- Sverige i Nationernas förbund: från 9 mars 1920
- Nedrustning: 1925 års försvarsbeslut
- Flygvapnet bildas: 1 juli 1926
- Upprustning: 1936 års försvarsbeslut
- Ådalen: 14 maj 1931
Tidslinje över mellankrigstiden
| År | Händelse |
|---|---|
| 1918 | Första världskriget slutar den 11 november |
| 1919 | Versaillesfreden undertecknas den 28 juni |
| 1920 | Nationernas förbund bildas, Sverige går med den 9 mars |
| 1925 | Sverige beslutar om nedrustning |
| 1929 | Börskraschen på Wall Street den 29 oktober |
| 1931 | Skotten i Ådalen den 14 maj |
| 1933 | Hitler blir Tysklands rikskansler den 30 januari |
| 1936 | Spanska inbördeskriget börjar, Sverige beslutar om upprustning |
| 1938 | Münchenöverenskommelsen och Saltsjöbadsavtalet |
| 1939 | Tyskland anfaller Polen den 1 september |
Vad hände i världen under mellankrigstiden?
Versaillesfreden lade skulden för kriget på Tyskland och ledde till stora krigsskadestånd. Nationernas förbund skulle förhindra nya krig men saknade egna maktmedel. Tyskland gick med 1926 och lämnade förbundet 1933. Sovjetunionen uteslöts i december 1939 efter angreppet på Finland.
Efter krigsåren följde tillväxt i många länder och Nederländerna, Norge, Sverige, Schweiz och Grekland klarade sig särskilt bra under 1920-talet, enligt Wikipedia. Börskraschen på Wall Street den 29 oktober 1929 utlöste den stora depressionen, som slog mot länder över hela världen.
Krisen och arbetslösheten gav näring åt extrema rörelser. I Tyskland utsågs Adolf Hitler till rikskansler den 30 januari 1933 och fullmaktslagen i mars samma år gav honom makt att styra utan riksdagen.

Sverige under mellankrigstiden
Sverige gick med i Nationernas förbund den 9 mars 1920. Kvinnlig rösträtt beslutades 1919 och användes första gången i riksdagsvalet 1921. Per Albin Hansson lanserade folkhemstanken 1928 och blev statsminister 1932.
Kreugerkraschen 1932 drabbade tusentals småsparare när finansmannen Ivar Kreuger dog i Paris i mars. Efter valet 1932 fick socialdemokraterna stöd av Bondeförbundet i den överenskommelse som kallades kohandeln. Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF undertecknades den 20 december 1938 och gäller fortfarande.
Nedrustningen 1925
1925 års försvarsbeslut innebar en kraftig nedskärning av försvaret. Arméfördelningarna minskade från sex till fyra och flera regementen lades ned, bland dem Smålands husarer. Utbildningstiden för värnpliktiga blev 140 dagar. Per Albin Hansson var försvarsminister under flera perioder på 1920-talet och ledde nedskärningarna.
Samtidigt byggdes flyget ut. Flygvapnet bildades den 1 juli 1926 som en egen försvarsgren genom att arméns och marinens flygförband slogs ihop, med flygkårer i Västerås, Hägernäs, Malmslätt och Frösön.
Skotten i Ådalen 1931
Den 14 maj 1931 sköt militär mot ett demonstrationståg vid Lunde i Ådalen, enligt SVT. Fem personer dödades och fem skadades. Bland de döda fanns en ung kvinna som bara var åskådare. Händelsen bidrog till att en statlig polis bildades 1933. Lagen som tillät militär mot civila upphävdes först 1969.

Upprustningen 1936
1936 års försvarsbeslut kallas vändpunktsbeslutet eftersom det inledde upprustningen. Flygvapnet utökades från fyra till sju förband, bland dem F 8 Barkarby som 1938 blev Sveriges första jaktflottilj. Rustningen gick ändå långsamt och Sverige var inte krigsberett när andra världskriget bröt ut 1939.
Svenskar i spanska inbördeskriget
Spanska inbördeskriget pågick från juli 1936 till april 1939. Enligt Riksarkivet reste över 500 svenskar till Spanien trots att det var förbjudet. De flesta stred i de internationella brigaderna på den republikanska sidan och många stupade.
Mellankrigstidens slut
Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 och andra världskriget började. Den 30 november samma år angrep Sovjetunionen Finland och vinterkriget bröt ut. Sverige förklarade sig icke krigförande och omkring 8 000 svenska frivilliga stred på finsk sida. I december 1939 bildades en samlingsregering i Sverige.
Vanliga frågor om mellankrigstiden
Vilka år omfattar mellankrigstiden?
Från den 11 november 1918 till den 1 september 1939.
Vad heter mellankrigstiden på engelska?
Interwar period.
När gick Sverige med i Nationernas förbund?
Den 9 mars 1920.
Vad innebar 1925 års försvarsbeslut?
En kraftig nedrustning med färre arméfördelningar, nedlagda regementen och kortare värnplikt.
Vad hände i Ådalen 1931?
Militär sköt mot ett demonstrationståg vid Lunde den 14 maj 1931 och fem personer dödades.
När började Sverige rusta upp?
Med 1936 års försvarsbeslut, men upprustningen var inte klar 1939.
Deltog svenskar i spanska inbördeskriget?
Ja, över 500 svenskar reste dit trots förbud, enligt Riksarkivet.
Vad är Saltsjöbadsavtalet?
Avtalet mellan LO och SAF från den 20 december 1938 om förhandlingsordning och stridsåtgärder.
Källor
- Wikipedia: Interwar period
- Wikipedia: Treaty of Versailles
- Wikipedia: Member states of the League of Nations
- Wikipedia: Per Albin Hansson
- SVT: 80 år sedan skotten i Ådalen
- Wikipedia: Ådalen shootings
- Riksarkivet: Frivilliga svenskar i spanska inbördeskriget
- Wikipedia: Swedish Air Force
- Flygvapnets fredsorganisation 1926 till 2000
- Wikipedia: Sweden and the Winter War
Källorna lästes 3 september 2026.
