Ett soldattorp var den bostad som en rote, en grupp bönder, byggde åt sin indelta soldat och hans familj som en del av lönen. Systemet kallas det yngre indelningsverket, beslutades 1680 och genomfördes under Karl XI från 1682. Det fanns enligt uppskattningar 20 000 till 30 000 soldattorp i landet. Indelningsverket avskaffades genom 1901 års härordning och många torp finns kvar i dag.
- Beslut: 1680, genomfört från 1682
- Upphörde: 1901 års härordning
- Antal: 20 000 till 30 000 enligt uppskattningar
- Rote: normalt 2 till 5 gårdar
- Regemente: 1 200 soldater
- Flottans motsvarighet: båtsmanstorp
- Släktforskning: generalmönsterrullor i Krigsarkivet
Vad är ett soldattorp?
Inom indelningsverket gick bönderna ihop i rotar som tillsammans ställde och höll en soldat. En rote bestod normalt av två till fem gårdar beroende på hur mycket de kunde bära. Roten gav soldaten ett torp, en liten åker och ofta djur. I gengäld slapp bönderna utskrivning och kunde behålla drängarna hemma.
Ett infanteriregemente bestod av 1 200 rotar och lika många soldater, numrerade från 1 till 1 200. Inom kavalleriet höll en rusthållare en ryttare med häst och fick i gengäld befrielse från grundskatten. Ryttaren bodde på ett ryttartorp.
Hur växte soldattorpen fram?
Redan under Gustav II Adolf fanns ett äldre indelningsverk för officerare. Efter skånska kriget beslutade riksdagen 1680 om det yngre indelningsverket och Karl XI genomförde det från 1682. Förutsättningen var reduktionen, då kronan tog tillbaka jord från adeln. Det tog flera årtionden innan systemet fungerade i hela landet.
Livet i ett soldattorp
Soldatens och rotens rättigheter och skyldigheter skrevs in i ett kontrakt. Utöver torpet fick soldaten kontant lön och så kallat hemkall, till exempel utsäde, hö och ved. Tjänstgöringstiden var från början 25 år och kortades mot slutet av 1800-talet till omkring 20 år.
Soldaterna samlades till generalmönstring vart tredje år och till kortare årliga möten på en till tre veckor. Resten av året levde soldaten och familjen på torpet och dess åker. Om soldaten dog fick familjen normalt lämna torpet inom tre månader och roten skulle ställa en ny soldat.
Hur såg ett soldattorp ut?
Torpen byggdes enkelt. Ett exempel från Säby i Västmanland beskriver ett hus på 4 gånger 8 meter med förstuga, ett rum med spis och bakugn och en kammare. Till torpet hörde fähus, lada och bod samt en åker på ungefär ett halvt tunnland. Måtten varierade mellan regementen och landskap. Torpsyn hölls regelbundet och rotens nummer och namn sattes upp på torpet.
Soldatnamnen
Soldaterna fick ett soldatnamn som användes i tjänsten, till exempel Rask, Bom eller Tapper. Varje namn skulle vara unikt inom kompaniet och var ofta kort och enstavigt. En ny soldat på samma rote kunde få samma namn som företrädaren och många soldatnamn blev med tiden släktnamn.
Båtsmanstorp och soldattorp
Flottan hade ett motsvarande system med båtsmanstorp i rotar längs kusterna. Båtsmännen tjänstgjorde i båtsmanskompanier knutna till flottans stationer och fick ofta namn efter gård eller by.
När försvann soldattorpen?
Indelningsverket avskaffades genom 1901 års härordning och ersattes av allmän värnplikt. Soldater som redan var anställda fick stanna kvar. Efter avvecklingen styckades många torp av och såldes. I dag är de ofta fritidshus eller permanentbostäder.
Hur hittar man ett soldattorp?
- Generalmönsterrullor i Krigsarkivet hos Riksarkivet visar kompani, rote, soldatnamn, ålder och tjänsteår.
- Grills statistiska sammandrag från 1856 kopplar socken till rote, kompani och regemente.
- Husförhörslängder anger ofta soldatnummer, rote och soldatnamn.
- Historiska kartor från Lantmäteriet kan visa var torpet låg.
- Hembygdsföreningen har ofta inventerat torpen i socknen.
Generalmönsterrullorna täcker främst åren 1685 till 1885 och stamrullor infördes för de indelta regementena 1889. Riksarkivet beskriver källorna i sin guide för släktforskare i Krigsarkivet.
Bevarade soldattorp
Styfstorpet i Voxsätter i Hälsingland byggdes troligen 1818 och är byggnadsminne sedan 1996, enligt Länsstyrelsen Gävleborg. Det beskrivs som Hälsinglands bäst bevarade soldattorp. Vid Arsenalen i Strängnäs står soldattorpet för rote 143 Bjärsätter från 1700-talet. Armémuseum har en soldattorpstavla från Västmanlands regemente i sina samlingar.
Soldattorp till salu
Gamla soldattorp säljs i dag som vanliga fritidshus och bostäder. Ett före detta soldattorp är inte automatiskt skyddat, men ett fåtal är byggnadsminnen.
Vanliga frågor om soldattorp
Vad är ett soldattorp?
Ett torp som en rote byggde och höll åt sin indelta soldat och hans familj som en del av lönen.
När infördes indelningsverket?
Riksdagen beslutade 1680 och Karl XI genomförde systemet från 1682.
Vad var en rote?
En grupp gårdar, ofta två till fem, som tillsammans ställde och höll en soldat.
Vad fick soldaten?
Torp, en liten åker, djur, utsäde, hö och ved samt kontant lön enligt kontraktet med roten.
Varför hade soldaterna namn som Rask och Tapper?
Varje soldat i kompaniet behövde ett unikt namn som användes i tjänsten.
Vad är skillnaden mellan båtsmanstorp och soldattorp?
Båtsmanstorpet hörde till flottans båtsmän i kustrotar. Soldattorpet hörde till armén.
När upphörde indelningsverket?
Genom 1901 års härordning, då allmän värnplikt tog över.
Hur hittar man ett soldattorp?
Börja med generalmönsterrullor och Grills sammandrag hos Riksarkivet, husförhörslängder, historiska kartor och hembygdsföreningens inventering.
Källor
- Riksarkivet: Släktforskarna och Krigsarkivet
- Lex.dk: Indelningsverket
- Wikipedia: Swedish allotment system
- Hans Högman: Soldattorp
- Hans Högman: Arméns rullor
- Kolbäcksbygden: Soldattorpen i Säby
- Länsstyrelsen Gävleborg: Styfstorpet
- DigitaltMuseum: Soldattorpstavla
Källorna lästes 26 augusti 2026.