Viggen – Sveriges ikoniska stridsflygplan från kalla kriget

Under kalla krigets intensiva era, då öst och väst befann sig i konstant beredskap, skapade Sverige ett försvarssystem som skilde sig från många andra länder. En av de mest framstående symbolerna för detta försvarssystem blev Viggen flygplan. Viggen representerade svensk ingenjörskonst på hög nivå och var inte bara ett stridsflygplan utan också ett kraftfullt meddelande om Sveriges beredskap och vilja att skydda sitt territorium.

Saab Viggen – En symbol för teknisk innovation och strategi

Saab Viggen – även känt som Saab 37 Viggen – var ett stridsflygplan som markerade en ny era för svensk flygindustri. Med dess innovativa konstruktion, karakteristiska utseende och en mängd olika versioner för särskilda ändamål, blev Viggen en central del av Sveriges försvar. Flygplanet tillverkades av Saab AB på uppdrag av Kungliga Flygförvaltningen (senare Försvarets Materielverk) och hade en bred användning inom svenska Flygvapnet.

Viggen utvecklades under 1950- och 1960-talet och togs i tjänst under början av 1970-talet. Detta deltavingade flygplan hade en nosvinge, även kallad canardvinge, som gjorde det unikt bland samtida flygplan. Kombinationen av deltavinge och canardvinge, tillsammans med ett reverseringssystem som möjliggjorde snabb bromsning, gjorde att Viggen kunde starta och landa på mycket korta sträckor. Denna förmåga var central i Sveriges försvarsstrategi, som syftade till att göra flygvapnet oberoende av stora flygbaser genom att istället använda mindre landsvägsbaser i en krigssituation.

Utvecklingen av Viggen – En tidig satsning

Arbetet med att skapa Viggen började så tidigt som 1952, vilket var tre år innan dess föregångare, Saab 35 Draken, hade sin premiärflygning. Redan från början var målet att skapa ett mångsidigt och pålitligt stridsflygplan. För att uppnå detta genomfördes omfattande studier där över hundra olika flygplanstyper utvärderades.

Flygvapnet krävde ett kraftfullt plan som kunde utföra flera roller – jakt, attack och spaning. På grund av de skiftande behoven och kostnaderna genomgick utvecklingen flera faser innan den slutliga designen, kallad Viggen, fastställdes.

Flygplanet utvecklades i flera omgångar och genom olika projekt, bland annat den så kallade 1300-utredningen, där olika koncept testades. När basmodellen för Viggen stod klar 1962 var den utformad för att klara de krav som det svenska försvaret ställde på start- och landningssträcka, vapenlast och prestanda.

Viggen vs Gripen – Två generationer av svenska stridsflygplan

När Viggen flög för sista gången inom svenska flygvapnet 2005 övergick Sveriges försvar till ett nytt kapitel med introduktionen av JAS 39 Gripen. Gripen representerar en ny generation av stridsflygplan anpassade till dagens digitaliserade stridsmiljöer, men bär samtidigt med sig mycket av arvet från Saab 37 Viggen. Diskussionen om Viggen vs Gripen är därför inte bara en jämförelse mellan två flygplan utan även en reflektion av hur svensk flygindustri har utvecklats för att möta olika tiders utmaningar.

Teknologiska framsteg och modernisering

Viggen utvecklades och togs i tjänst under 1970-talet, en tid då analoga system och mekaniska komponenter var den rådande teknologin. Flygplanet var avancerat för sin tid, utrustat med en unik kombination av deltavinge och canardvinge som gav det enastående stabilitet och förmåga att operera från korta banor.

Trots sin robusta konstruktion var Viggen dock fortfarande ett i huvudsak analogt stridsflygplan. Gripen å andra sidan är helt digitaliserat och utnyttjar fly-by-wire-teknik, där datorer styr flygplanet och hjälper piloten att bibehålla stabilitet i alla situationer. Fly-by-wire-systemet är en stor fördel för moderna stridsflygplan då det möjliggör snabbare respons och enklare manövrering.

Multirollkonceptet och nya krav

Viggen utvecklades som ett ”enhetsflygplan” med olika versioner som kunde utföra särskilda roller som attack, spaning och jakt, vilket var en stor innovation för sin tid. Gripen däremot designades som ett äkta multirollflygplan, vilket innebär att en och samma flygplansmodell kan skifta mellan jakt, attack och spaningsuppdrag utan att behöva modifieras.

Detta minskar behovet av olika specialiserade versioner och gör Gripen mer flexibel, vilket är avgörande i dagens komplexa och snabbrörliga stridsmiljöer. Gripens förmåga att snabbt växla mellan olika roller ger svenska flygvapnet en större operativ frihet, särskilt i en situation där resurser och tidsramar är begränsade.

Sensorteknologi och stridsledningsförmåga

Ett annat område där Gripen överträffar Viggen är i sensorteknologin. Medan Viggen var beroende av radar och traditionella system för att lokalisera och spåra mål, är Gripen utrustad med avancerade sensorer som inte bara erbjuder högre precision utan även bättre förmåga att identifiera och undvika hot.

Gripens radar är en av de mest avancerade i världen och kan följa flera mål samtidigt, vilket ger en betydande fördel i strid. Dessutom är Gripen designad för att kunna dela information i realtid med andra enheter och flygplan, vilket gör det möjligt att samordna insatser i ett nätverk, något som inte var möjligt med Viggen.

Viggen och Gripen i svenska bassystemet

Ett av de mest unika kraven på Viggen var dess förmåga att starta och landa på korta banor, vilket var nödvändigt för att kunna utnyttja Sveriges landsvägsbaser inom Bas 90-systemet. Viggen kunde, tack vare sina canardvingar och reverseringssystem, använda banor på endast 500 meter.

Gripen ärvs detta krav och vidareutvecklades för att kunna verka på samma landsvägsbaser, men med förbättrade start- och landningsegenskaper. Gripen är lättare och smidigare än Viggen och kan använda ännu kortare banor, vilket ger det svenska flygvapnet möjlighet att operera mer flexibelt även vid mindre tillgänglig landningsyta.

Kraft och prestanda

Viggen var ett kraftfullt och snabbflygande flygplan som kunde uppnå en maxhastighet på Mach 2,0, en imponerande siffra för sin tid. Gripen, som är byggt för att vara lättare och mer bränsleeffektivt, uppnår en liknande hastighet men är samtidigt designat för att klara längre räckvidder och bättre manövrerbarhet i olika hastigheter.

Gripens aerodynamiska design och modernare motor gör det mer responsivt i luften och ger det bättre förmåga att hantera snabba vändningar och manövrar, vilket är avgörande i modern luftstrid. Trots att Viggen var känt för sin stabilitet och kraft, erbjuder Gripen en ännu bättre balans mellan hastighet, manövrerbarhet och energieffektivitet.

Stridsteknik och nätverksbaserade operationer

En av de största förändringarna inom modern krigföring är övergången till nätverksbaserade operationer, där enheter kan kommunicera och samarbeta i realtid. Viggen var konstruerad för att integreras i Sveriges STRIL 60-system för stridsledning och luftbevakning, men tekniken var då inte lika avancerad som dagens nätverk.

Gripen är utvecklat för att kunna anslutas till NATO-standardiserade kommunikationssystem och kan utbyta data med både markstationer och andra flygplan i realtid. Detta ger Gripen förmågan att delta i samordnade insatser på ett sätt som var omöjligt under Viggens tid, vilket gör det mer anpassat för internationella insatser och moderna stridssituationer.

Saab 9-3 Viggen – Ett arv på vägarna

Viggens kraft och robusta design gjorde avtryck även på andra håll än i luften. I slutet av 1990-talet lanserades en specialmodell av bilen Saab 9-3 under namnet Saab 9-3 Viggen. Denna bilmodell symboliserade en överföring av Viggens flygteknologiska principer till vägtrafiken, med fokus på aerodynamik, kraft och körprestanda. Bilen fick ett distinkt utseende och särskilda designelement som påminde om stridsflygplanet, och blev snabbt populär bland bilentusiaster. Saab 9-3 Viggen representerade samma kombination av teknik, hastighet och precision som hade gjort stridsflygplanet till en symbol för svensk ingenjörskonst.

Versioner av Saab 37 Viggen – En mångsidig flygplansfamilj

För att kunna möta olika uppdragstyper inom flygvapnet utvecklades Saab 37 Viggen i flera versioner. Varje version var optimerad för specifika uppgifter, vilket gjorde Viggen till ett av de mest flexibla stridsflygplanen i världen. Här är en översikt över de olika versionerna och deras egenskaper:

• AJ 37 Viggen: Attackversionen av Viggen som togs i tjänst för att ersätta A 32 Lansen. AJ 37 var utformad för att kunna utföra både attack- och jaktuppdrag.
• JA 37 Viggen: En jaktversion med kraftigare motor och förbättrad radar, specialiserad för luftstrid. JA 37 var den enda Viggen-modellen som hade en fast beväpning i form av en 30 mm automatkanon.
• SF 37 och SH 37: Spaningsversioner av Viggen med inbyggda kameror och radar för övervakning och fotodokumentation. Dessa versioner användes både för havsövervakning och markspaning.
• Sk 37: Skolversionen, som anpassades för utbildning av piloter. Denna version modifierades senare till Sk 37E för elektronisk krigföring.

Tekniska specifikationer för Viggen

För att förstå Viggens tekniska prestanda är det viktigt att titta på specifikationerna som gjorde detta flygplan så framstående. Nedan följer en lista över några av Viggens viktigaste specifikationer:

• Längd: 16,3 meter (varierar något mellan versioner)
• Spännvidd: 10,6 meter
• Höjd: 5,9 meter
• Max startvikt: 18–20,5 ton beroende på version
• Maxhastighet: Mach 2,1 (cirka 2 200 km/h)
• Max flyghöjd: 18 000 meter
• Motor: RM8A eller RM8B (beroende på version), med efterbränningskapacitet
• Dragkraft: Upp till 125 kN
• Beväpning: Automatkanon, jaktrobotar, sjömålsrobotar, attackraketer, bomber

Dessa specifikationer gjorde Viggen till ett av de snabbaste och mest kraftfulla stridsflygplanen i Europa under sin aktiva tid. Flygplanet hade en exceptionell stigförmåga på över 12 000 meter per minut, vilket gjorde det idealiskt för snabba insatser i krigssituationer.

Landsvägsbaserna – En flexibel försvarsstrategi

Under 1950-talet introducerades en strategi inom svenska försvaret för att minska sårbarheten för flygplan på marken. Istället för att förvara flygplanen i stora hangarer, som skulle kunna utgöra enkla mål för fientliga bomber, utvecklade Sverige ett system med landsvägsbaser. Denna strategi innebar att flygplan kunde starta och landa på vanliga vägar som tillfälliga banor. Viggen var särskilt anpassat för denna strategi, tack vare sin förmåga att starta och landa på korta sträckor samt reverseringssystemet, vilket gjorde att flygplanet kunde bromsa snabbt.

Landbaseringen hade tre huvudkomponenter:

• Framom: Främre klargöringsområde, där flygplan tankades och laddades för att vara redo för omedelbara insatser.
• Bakom: Bakre klargöringsområde, som låg cirka 2 km från landningsbanan, där attack- och spaningsflygplan förbereddes.
• Uom: Uppställningsområde, som låg cirka 5–6 km bort, där flygplan utan omedelbara uppdrag kunde parkeras.

För att skydda flygplanen från väder och insyn placerades de i så kallade ”Törebodabågar” – en typ av bågformade strukturer som gav skydd mot nederbörd och viss insynsskydd mot fientlig spaning. Viggens anpassning till detta system innebar att flygplanen kunde spridas över hela landet, vilket minskade risken för att ett fientligt anfall skulle kunna slå ut hela det svenska flygvapnet på en gång.

Från simulator till verklighet – Viggen lever vidare

Trots att Viggen avvecklades i Flygvapnet år 2005 lever flygplanet kvar i svensk flyghistoria. På Söderhamns flygmuseum kan besökare uppleva hur det känns att sitta i en Viggensimulator med 180-graders skärmar som simulerar verkligheten på ett realistiskt sätt. Simulatorn använder en autentisk Viggen-cockpit och ger en känsla för hur det var att flyga en av de mest ikoniska stridsflygplanen i svensk historia.

Dessutom bevaras några Viggen-flygplan i flygdugligt skick av Swedish Air Force Historic Flight. Föreningen har underhållit dessa flygplan så att de kan flyga vid flyguppvisningar och andra evenemang, vilket innebär att Viggen fortfarande kan ses i luften. Detta bevarar arvet från flygplanet och påminner om dess betydelse för Sveriges försvar under kalla kriget.

Viggen och kalla krigets mörka skugga

Under kalla kriget pågick en intensiv upprustning i Sverige för att stärka försvaret. Med Sveriges utsatta läge mellan de två stora maktblocken i öst och väst, fanns en ständig rädsla för ett möjligt anfall. Viggen kom att bli en viktig del av Sveriges beredskap och hade en stark närvaro vid landets gränser. Flygplanen bemannades ofta av värnpliktiga soldater och tekniker, och det var viktigt att flygplanet var enkelt att underhålla och reparera i fält. Under de mest intensiva övningarna kunde Viggen-flygplan laddas och klargöras av en grupp bestående av fem värnpliktiga mekaniker och en teknisk officer på endast 10 minuter.

Olyckor och haverier – En riskfylld verksamhet

Under Viggens operativa tid inträffade flera allvarliga olyckor och tillbud, vilket är en påminnelse om de risker som är förknippade med att flyga stridsflygplan i hög hastighet och under stressiga förhållanden. En del av dessa olyckor involverade vingbrott, där Viggen-flygplan gick sönder i luften. Trots dessa händelser lyckades piloterna ofta skjuta ut sig och överleva, vilket visar på robustheten och säkerhetsfunktionerna i Viggens konstruktion.

Viggens arv och framtid

Även om Viggen ersattes av Gripen fortsätter dess arv att påverka svensk flygteknologi. Viggens design och kapacitet har satt en hög standard för vad svenska stridsflygplan kan åstadkomma. Gripen är ett modernt och sofistikerat flygplan, men mycket av dess DNA kan spåras tillbaka till Viggen och de designprinciper som Saab utvecklade under kalla kriget. Tack vare sina unika egenskaper, imponerande prestanda och anpassningsbara konstruktion, kommer Viggen alltid att betraktas som en av Sveriges viktigaste tekniska prestationer.

Sammanfattningsvis är Viggen flygplan en symbol för svensk självständighet och innovation under en tid då världen var på randen av konflikt. Med sitt kraftfulla utseende, avancerade teknologi och förmåga att operera från landsvägsbaser har Saab Viggen en permanent plats i svensk försvarshistoria.