Röjdykare: En unik och krävande tjänst inom Försvarsmakten

Röjdykare är bland de mest specialiserade och prestigefyllda yrkena inom Försvarsmakten. Deras uppdrag är avgörande för att skydda sjövägar och sjömiljöer från farliga minor och andra explosiva hinder. Detta yrke kräver en hög fysisk och mental kapacitet, samt en förmåga att hantera extrema situationer.

Röjdykare är en del av marinens minröjningsförband och utbildningen och uttagningsprocessen är bland de mest krävande i Försvarsmakten. Förutom de tekniska och fysiska färdigheterna är det också ett arbete som kräver stor precision och ansvar.

Historik och utveckling av röjdykare i Sverige

Konceptet med dykare som arbetar för att röja minor och andra sjöfaror började utvecklas under andra världskriget. Under denna period insåg flera nationer behovet av specialiserade enheter som kunde röja sjöminor, vilket var ett stort hinder för flottor och för navigering i krigszoner. Efter andra världskriget växte behovet av att ha dykare som kunde undersöka och röja minor och ammunitionsrester under vattnet.

I Sverige började röjdykarkapaciteten utvecklas i mitten av 1900-talet. Under 1950-talet utbildades de första svenska röjdykarna, som hade genomgått en specialkurs hos den amerikanska flottans Underwater Demolition Team (UDT), som var föregångaren till dagens Navy SEAL.

Dessa svenska pionjärer, inklusive Rolf Hamilton och Gösta Fahlman, lade grunden för utbildningen av röjdykare vid Gullmarsbasen i Skredsvik. Den svenska röjdykarenheten har sedan dess varit en central del av Försvarsmaktens minröjningsförband och har deltagit i ett flertal internationella insatser.

Krav för att bli röjdykare

För att bli antagen som röjdykare krävs en rad både fysiska och tekniska färdigheter. Här är en lista på de viktigaste kraven för att bli röjdykare inom Försvarsmakten:

Grundkrav:

1. Svenskt medborgarskap (dubbla medborgarskap accepteras).
2. Minst 18 år vid ansökan.
3. Godkänt resultat vid mönstring och antagningsprövning.
4. Godkänd syn- och hörselundersökning.
5. Simkunnighet – kunna simma 400 meter.
6. Psykologisk bedömning som godkänns för uppgiften.

Fysiska krav:

1. Löpning: 3 km på max 13 minuter och 45 sekunder.
2. 35 armhävningar.
3. 40 ryggresningar.
4. 5 chins.
5. 75 repetitioner av stepbräda (40 cm hög) med 20 kg packning.
6. Tillitsmoment: hopp från 5 meter.

Mentala krav:

1. Förmåga att arbeta under stress.
2. Förmåga att behålla lugnet i extremt pressade situationer.
3. Mental uthållighet och stark motivation.

Vad gör en röjdykare?

Röjdykare har en mycket specialiserad roll inom Försvarsmakten. Deras huvuduppgift är att röja minor, ammunition och andra explosiva föremål på botten av sjöar, hav eller andra vattendrag. För att göra detta använder de sig av avancerad dykutrustning och specialutbildning för att säkerställa att sjömiljön är säker för både militär och civilsjöfart. Deras arbete är inte bara tekniskt och fysiskt krävande, utan de måste också kunna arbeta i farliga och stressande miljöer.

Utöver att röja minor och ammunition kan röjdykare även delta i andra uppdrag som till exempel att assistera polisen vid eftersökningar av försvunna personer eller genomföra rökdykning ombord på fartyg vid brand. Det är ett mångsidigt arbete där varje dag kan innebära nya utmaningar, vilket gör röjdykaryrket både spännande och oförutsägbart.

Testerna för att bli röjdykare

Att bli röjdykare är en stor prestation som kräver både fysisk uthållighet och mental styrka. För att säkerställa att den som antas till röjdykarkursen är redo för de tuffa utmaningarna, genomgår varje aspirant en rigorös uttagningsprocess.

Mönstring och fysisk prövning

Första steget i uttagningsprocessen är mönstringen vid Plikt- och prövningsverket, där den som vill bli röjdykare genomgår en rad tester för att säkerställa att de har de grundläggande fysiska och mentala förmågorna. Under mönstringen genomförs fysiska tester för att mäta kondition och styrka, och det görs även medicinska undersökningar som bland annat inkluderar syn- och hörseltester. De som klarar dessa grundläggande krav kallas till den kompletterande prövningen (KP), som är den mest intensiva delen av urvalet.

Kompletterande prövning (KP)

Kompletterande prövning genomförs under fyra dagar på Marinbasen i Karlskrona och är mycket fysiskt krävande. Under dessa dagar genomgår de prövande löpningstester, styrketester, simövningar och vattenfys, där de ska kunna genomföra uppgifter som att dyka till botten, göra undervattenssimning, samt simma och trampa vatten under lång tid i högt tempo. Dessa tester är utformade för att testa både den fysiska kapaciteten och hur den prövande reagerar under stress.

Förutom de fysiska testerna genomgår de prövande även psykologiska tester och en medicinsk undersökning för att säkerställa att de är mentalt och fysiskt förberedda för att klara utbildningen och tjänsten som röjdykare. Det är en mycket hög andel som inte klarar KP, där ungefär 80 procent faller bort under den fjärde dagen.

Utbildning till röjdykare

För den som klarar prövningen väntar en lång och intensiv utbildning som pågår under elva månader. Under denna tid får de blivande röjdykarna utbildning i en rad tekniska och taktiska färdigheter som behövs för att arbeta effektivt i sin roll.

Grundläggande militär utbildning

Den första delen av utbildningen är grundläggande militär utbildning (GMU), där alla aspiranter, oavsett bakgrund, får en gemensam grund i militär service. För de som redan har genomfört grundläggande militär utbildning är denna del något kortare, men för de flesta tar det tre månader.

Dykutbildning och minröjning

Efter GMU börjar den specifika röjdykarutbildningen, som består av flera faser. Under denna utbildning lär sig dykaren grundläggande dykningsteknik, dykning med blandgassystem och hur man hanterar dykning på stora djup, upp till 60 meter. Dykning med blandgassystem är avgörande för att kunna röja minor på större djup där traditionella luftdykningssystem inte är tillräckliga.

En annan viktig del av utbildningen är minröjning, där röjdykarna lär sig att identifiera och kartlägga minor och ammunition som ligger på havsbotten. De lär sig också att röja dessa minor på ett säkert sätt och att hantera olika typer av explosiva ämnen. Under utbildningen får de också lära sig om undervattensdokumentation och hur man använder specialutrustning för att registrera information om fynd.

RIB-utbildning och gruppstrid

Förutom dykning och minröjning får röjdykarna även utbildning i att köra RIB-båtar (Rigid Inflatable Boat) och genomgår en omfattande träning i gruppstrid. Eftersom röjdykare ofta arbetar i grupper på 4–6 personer är det viktigt att kunna samarbeta effektivt under stressiga och farliga förhållanden.

Sammanfattning

Röjdykaryrket är inte bara en av Försvarsmaktens mest utmanande roller utan också en av de mest prestigefyllda. Det kräver extrem fysisk och mental styrka, och för de som lyckas genomgå den rigorösa utbildningen väntar en karriär fylld av spännande och varierande arbetsuppgifter. Från att röja minor på havsbotten till att vara en del av internationella insatser är röjdykare en nyckelresurs i Försvarsmakten och spelar en avgörande roll för att säkra både svenska och internationella sjövägar.