Generalmajor Jonny Lindfors är mannen bakom den omfattande omvandling som sker inom Sveriges armé. Född och uppvuxen i Kiruna med en familj av gruvarbetare, började hans resa genom värnplikten, som snabbt förde honom till officersbanan. Han är nu arméchef och ansvarar för att leda armén genom en period av radikala förändringar. Med erfarenhet från Lapplands jägarregemente, högre militära studier och internationella uppdrag i både Kosovo och Afghanistan, är Lindfors en ledare som kombinerar praktisk kunskap med strategisk kompetens.
Lindfors är känd för sin prestigelösa attityd och sitt inkluderande ledarskap. Han ser till att alla i organisationen, från unga rekryter till högt uppsatta officerare, känner sig delaktiga i utvecklingen av armén. Hans ledarskapsfilosofi bygger på att lyfta fram medarbetarnas potential och ge dem friheten att fatta egna beslut. Samtidigt är han fullt medveten om de hinder som armén står inför, från åldrad utrustning till långsamma administrativa processer, och han är fast besluten att driva igenom förändringar för att skapa en mer flexibel och snabbfotad organisation.
En armé i transformation
Lindfors tog över som arméchef i en tid då Sveriges försvar behövde ställa om snabbt. Armén återinförde värnplikten, vilket krävde en ny struktur för utbildning och rekrytering. Dessutom omorganiserades armén från en bataljonsbaserad till en brigadbaserad struktur, vilket var en betydande förändring efter decennier av anpassning till internationella insatser och lågintensiva operationer. För Lindfors innebar denna omställning att armén inte bara behövde en modernare organisation, utan även en kulturförändring för att kunna anpassa sig till kraven på högre beredskap och en större roll inom Nato.
Hans mål är att bygga en robust armé som kan möta framtidens högintensiva konflikter och bidra till Natos försvarssamarbete. En av de viktigaste uppgifterna för Lindfors är att rusta armén för ett försvar inom Nato, där Sverige förväntas spela en viktig roll. Han har tagit sig an denna utmaning med stor beslutsamhet, och hans första tid som arméchef har präglats av högt tempo, målmedvetenhet och ibland frustration över de hinder som byråkrati och traditionella arbetssätt skapar.
Ledarskap i förändringens tid
Lindfors starka ledarskapsfilosofi bygger på att skapa ett arbetsklimat där medarbetarna känner sig trygga att ta egna initiativ och fatta beslut. För honom handlar det om att vara en förebild och att visa uppskattning för medarbetarnas kompetens och insatser. Enligt Lindfors är de viktigaste egenskaperna hos en chef inom försvaret modet att ta ansvar, även i svåra situationer, samt viljan att agera utanför sin komfortzon. Han framhåller också vikten av att våga ta risker och att acceptera att misstag kan inträffa som en naturlig del av ledarskapet.
Lindfors ser sig som en chef som ser kraften hos sina medarbetare och som vill skapa en miljö där de känner sig stödda och inspirerade att göra sitt bästa. Han betonar att han inte är expert på allt, men hans breda erfarenhet gör att han har en god förståelse för de olika aspekterna av arméns verksamhet. Denna kombination av generalistkunskap och ett öppet, inkluderande ledarskap har gett honom förmågan att leda en stor och mångfacetterad organisation som armén genom omfattande förändringar.
Huvudprioriteringar och långsiktiga mål
Som arméchef har Lindfors satt upp flera prioriteringar för de kommande åren. Han ser det som avgörande att stärka arméns beredskap och försvarsförmåga för att möta de krav som ett Nato-medlemskap ställer. En viktig del av detta arbete är att förbättra materieltillgängligheten, både för utbildning och för att säkerställa en hög beredskap. Genom att fokusera på tre kärnområden hoppas Lindfors på att skapa en armé som är välrustad och snabbt kan svara på nya hot. Hans prioriteringar för 2024 och 2025 är:
- Deltagande i Nordic Respons 2024
Denna multinationella övning är central för att stärka Sveriges roll inom Nato. Lindfors ser det som en möjlighet att stärka arméns omställningsarbete och förbereda för att kunna agera inom Natos försvarsplaner. Övningen bidrar också till att anpassa arméns strategi och taktik för att kunna integrera med andra Nato-styrkor. - Ökad tillgänglighet på materiel
Ett ständigt återkommande problem inom armén har varit bristande tillgång på modern materiel för såväl utbildning som operativ beredskap. Lindfors prioriterar därför att höja materieltillgängligheten och säkerställa att förbanden har den utrustning som krävs för att vara redo för insats. - Integration i Nato-strukturen
För att bli en del av Natos försvarsplaner arbetar Lindfors för att utöka arméns engagemang i de internationella styrkor som är stationerade i Baltikum. Han vill även att de resurser som tilldelas armén ska riktas till de förband som får en nyckelroll inom Nato. Denna integrering kräver noggrant arbete med både utbildning och resursfördelning för att säkerställa att svenska förband är kompatibla med Nato-standarder.
Organisationskultur och byråkrati – Hinder för utveckling
Lindfors är medveten om att en av de största utmaningarna för att uppnå hans vision för armén är den byråkrati som genomsyrar organisationen. Han menar att de långsamma processerna inte enbart beror på byråkratiska rutiner, utan även på den kultur som uppstod under decennier av ekonomiska åtstramningar och nedskärningar. Tidigare prioriterades ofta bevarandet av förband och förmågor, vilket skapade en kultur där man undvek risktagande och ofta sköt beslut uppåt i organisationen.
Lindfors ser det som avgörande att förändra denna kultur och skapa en armé där befäl på alla nivåer känner sig trygga att fatta beslut. Han vill minska behovet av att beslut ska passera genom flera led och istället ge större mandat till chefer på lägre nivå. Detta innebär att reglementen och handböcker måste ses över, och att arméns ledning måste skapa en miljö där chefer vågar ta ansvar för sina beslut.
Framtidens krigföring – Innovation och lärdomar från Ukraina
Kriget i Ukraina har blivit en viktig lärdom för Lindfors och för den svenska armén. Han ser detta som en möjlighet att analysera och tillämpa nya insikter på arméns arbete. En av de mest framträdande lärdomarna från Ukraina är hur den teknologiska utvecklingen snabbt påverkar krigets karaktär. Drönare, artificiell intelligens och andra teknologiska framsteg har blivit centrala för både strid och underrättelseinhämtning.
Lindfors menar att armén måste bli bättre på att införa teknologiska innovationer. Han ser användningen av experiment och demonstratorer som en möjlighet att snabbt testa nya lösningar och införliva dem i arméns verksamhet. Samtidigt understryker han att det är viktigt att inte införa all teknologi som används i Ukraina utan att först utvärdera om den är lämplig för svenska förhållanden och behov.
En flexibel och reaktionssnabb armé
För att bygga en mer flexibel armé krävs det inte bara teknologisk utveckling utan också en förändrad intern kultur. Lindfors framhåller vikten av att skapa en organisation där medarbetarna är redo att anpassa sig snabbt till nya omständigheter och där byråkratiska hinder inte står i vägen för utveckling och förändring. En del av denna flexibilitet innebär att armén behöver skapa en så kallad ”krigarkultur” där både officerare och soldater har förmågan att improvisera och lösa problem under press. Han beskriver detta som en kultur som redan finns inom armén, men som behöver förstärkas och utvecklas ytterligare.
Lindfors vision om ledarskap och talangutveckling
Lindfors anser att framgångsrika ledare måste våga agera utanför sin komfortzon och hantera risker med omdöme. Han arbetar för att utveckla en ny generation av chefer som är modiga, beslutskraftiga och redo att leda när det är svårt. En del av hans ledarskapsvision handlar om att välja ut och utveckla de mest lovande talangerna inom armén. Han beskriver detta som en viktig del av hans arbete som arméchef, och han ser det som sin uppgift att identifiera talanger och ge dem de möjligheter de behöver för att utvecklas.
För att säkerställa att rätt personer kommer fram inom organisationen vill Lindfors skapa en tydlig karriärplanering där talanger matchas mot de roller och uppdrag som bäst passar deras färdigheter och ambitioner. Genom att fokusera på att utveckla unga chefer och ge dem de verktyg de behöver för att lyckas hoppas Lindfors skapa en armé som är väl rustad för framtidens utmaningar.
Livet utanför armén
Även om arbetet som arméchef innebär ett stort ansvar och många krävande uppgifter, ser Lindfors till att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid. Han beskriver sig själv som en person med starka rötter i Kiruna och en kärlek till naturen, där han ofta spenderar tid med familjen på fisketurer och fjällvandringar. För honom är tiden i naturen en viktig del av återhämtningen och ett sätt att hantera de intensiva arbetsperioderna. Lindfors tränar också regelbundet och ser fysisk aktivitet som en naturlig del av sitt liv, vilket hjälper honom att hålla sig i form och redo för de fysiska krav som yrket ställer.
Viktiga milstolpar i Jonny Lindfors karriär
Lindfors karriär har tagit honom från Lapplands jägarregemente till högsta befattningarna inom Försvarsmakten. Han har genomgått flera utbildningar, både nationellt och internationellt, som har förberett honom för de utmaningar han står inför som arméchef. Hans erfarenheter från utlandstjänstgöringarna i Kosovo och Afghanistan har gett honom en djupare förståelse för det internationella säkerhetsläget och vikten av samarbete med allierade.
En av de största milstolparna i hans karriär var när han, som 43-åring, blev Försvarsmaktens yngste regementschef, med ansvar för cirka 2 000 personer vid Norrbottens regemente. Denna roll lärde honom värdet av samarbete och vikten av att bygga ett starkt team, något som har varit avgörande för hans framgångar som arméchef.
Lindfors prioriteringar och mål
För att sammanfatta Lindfors arbete och mål som arméchef kan vi se tre övergripande mål:
- Att stärka arméns försvarsförmåga: Genom att fokusera på tillgången till materiel och utbildning vill han säkerställa att svenska förband är redo för insats inom Nato.
- Att förändra organisationskulturen: Genom att ge större mandat till lägre chefer och minska byråkratiska hinder hoppas han skapa en mer flexibel och snabbfotad organisation.
- Att bygga en kultur av mod och initiativtagande: Genom att utveckla unga ledare och främja en kultur där risktagande uppmuntras vill han skapa en armé där alla vågar ta ansvar.
Jonny Lindfors står inför utmaningen att omvandla Sveriges armé till en snabb, modern och Nato-anpassad försvarsstyrka, och han är fast besluten att leda denna förändring genom ett inkluderande och modigt ledarskap.
Lämna ett svar