Ingen svensk myndighet säger att det kommer att bli krig i Sverige, men alla säger att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Försvarsberedningen skrev i juni 2026 att Ryssland kan göra framstötar mot Nato i relativ närtid för att testa alliansens sammanhållning. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) bedömer att Ryssland i dag kan genomföra ett begränsat angrepp i närområdet och att risken för större angrepp växer på tre till fem års sikt. Samtidigt är Sverige sedan mars 2024 medlem i Nato och skyddas av artikel 5.
- Försvarsberedningen (juni 2026): ett väpnat angrepp mot Sverige eller allierade kan inte uteslutas
- Must (februari 2026): Ryssland är det dimensionerande hotet mot Sverige och Nato
- Säpo (mars 2026): Ryssland är det största hotet, terrorhotnivå 3 av 5
- Nato: Sverige medlem sedan 7 mars 2024
- Ukraina: ingen vapenvila eller fredsavtal i september 2026
- Senaste kriget Sverige deltog i: fälttåget mot Norge 1814
Kommer det bli krig i Sverige 2026?
Säkra besked om framtiden finns inte. Det myndigheterna gör är att bedöma risk. Bedömningen har skärpts steg för steg. Fram till 2017 skrev Försvarsberedningen att ett väpnat angrepp mot Sverige var osannolikt. Sedan dess står det att ett angrepp inte kan uteslutas. I rapporten Skärpt läge från den 12 juni 2026 upprepade alla åtta riksdagspartier den formuleringen.
Formuleringen betyder inte att krig är troligt. Den betyder att Sverige måste planera för att det kan hända och bygga upp ett försvar som avskräcker. Så länge Ryssland bedömer att ett angrepp skulle kosta för mycket är risken lägre. Försvaret byggs ut så snabbt av just det skälet.

Vad säger Must om hotet från Ryssland?
Must skriver i sin årsöversikt för 2025, som presenterades den 17 februari 2026, att Ryssland utgör det dimensionerande militära hotet mot Sverige och Nato. De yttre hoten bedöms öka fram till 2030. Must bedömer också att Ryssland har operativ militär planering riktad mot Sverige och Nato.
Årsöversikten delar in hotet i tre tidsperspektiv. Rapporten finns att läsa i sin helhet i Musts årsöversikt för 2025. Tabellen nedan sammanfattar den.
| Tidsperspektiv | Vad Ryssland bedöms kunna göra |
|---|---|
| 0-12 månader | Begränsat väpnat angrepp i närområdet mot enstaka enheter eller anläggningar |
| 3-5 år | Större angrepp, kontroll över begränsade områden, lokalt luftherravälde eller sjöblockad |
| Mer än 5 år | Angrepp för att ta stora landområden |
Den längsta tidshorisonten återges olika. Årsöversikten skriver mer än fem år, SVT skrev fem till tio år och TV4 tidigast om fem år. Must bedömer att Ryssland inte söker en storskalig konflikt med Nato så länge kriget i Ukraina pågår i nuvarande omfattning, men att landet är berett att pröva alliansens sammanhållning. Musts chef Thomas Nilsson har sagt att Sverige hittills inte varit en särskild måltavla men att det kan vända mycket snabbt.
Varför kan det bli krig i Sverige?
Hotet hänger ihop med Rysslands krig mot Ukraina och med konflikten mellan Ryssland och Nato. Ryssland vill enligt Must och Försvarsberedningen försvaga västs stöd till Ukraina och visa att Nato inte håller ihop. Ett sätt att pröva det vore ett begränsat angrepp mot ett Natoland, i hopp om att alliansen inte enas om ett svar.
Sveriges läge spelar roll. Östersjön är Natos innanhav sedan Finland och Sverige gick med. Gotland ligger mitt i havet. Den som kontrollerar Gotland kan störa förbindelserna till de baltiska staterna. Därför återupprättades Gotlands regemente P 18 den 1 januari 2018. Ön beskrivs ofta som ett lås och en nyckel i Östersjön.
Är Sverige redan utsatt för hybridkrig?
Sverige befinner sig enligt statsminister Ulf Kristersson i ett läge som varken är krig eller fred. Säkerhetspolisen skrev i sin lägesbild i mars 2026 att Ryssland är mer riskvilligt än tidigare och att försök till förstörande cyberangrepp har observerats. Ryssland anlitar enligt Säpo så kallade engångsagenter, ofta unga människor som rekryteras på nätet för enstaka uppdrag.
Säpo har granskat hundratals misstänkta sabotage mot telemaster, vattenverk och elskåp utan att kunna koppla något fall till främmande makt. Vi skriver därför inte att enskilda händelser är ryska angrepp. Säpo bedömer ändå risken för sabotage mot Sverige framöver som betydande. Must har konstaterat att hybridkrigföring inte är en snällare form av krig, utan ett sätt att skada utan att utlösa ett militärt svar.
Skyddar Nato och artikel 5 Sverige?
Sverige blev Natos 32:a medlem den 7 mars 2024. Artikel 5 i Atlantpakten säger att ett väpnat angrepp mot en eller flera medlemmar ska betraktas som ett angrepp mot alla. Varje land bistår med de åtgärder det självt anser nödvändiga, vilket inte automatiskt betyder militära styrkor. Artikeln har åberopats en gång, efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001.
Natomedlemskapet förändrar riskbilden. Ett angrepp på Sverige blir ett angrepp på alliansen, vilket höjer priset för angriparen. Samtidigt förväntas Sverige bidra till andra länders försvar. Svenska Gripen har skyddat luftrummet över Polen och Island. Från december 2026 skickar Sverige luftvärnssystemet Patriot och omkring 100 soldater till Rzeszów i Polen. Natos förklaring av kollektivt försvar beskriver hur artikel 5 fungerar.

Vad händer i Ukraina hösten 2026?
Kriget i Ukraina pågår utan vapenvila och utan fredsavtal. Ryssland avvisade i september 2026 nya amerikanska förslag och kräver fortfarande hela Donbas. Striderna har hög intensitet medan den amerikanska medlingen har bromsats av kriget med Iran. Enligt Must är det just Ukrainakriget som binder upp Ryssland i dag. Utvecklingen följs därför noga. Ett slut på striderna kan ge Ryssland resurser att bygga upp förband mot Nato.
Hur rustar Sverige för krig?
Försvaret växer snabbare än på 70 år. Anslagen till det militära försvaret är 175 miljarder kronor 2026, vilket motsvarar 2,8 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna. Regeringens mål är 3,5 procent 2030. Natos medlemmar enades i Haag den 25 juni 2025 om att lägga 5 procent av BNP på försvar och säkerhet till 2035, varav minst 3,5 procent på kärnförsvar.
Krigsorganisationen ska växa från 88 000 befattningar 2024 till 115 000 år 2030 och 130 000 år 2035. Antalet värnpliktiga ska öka till minst 10 000 per år 2030. Den 1 januari 2026 bytte MSB namn till Myndigheten för civilt försvar och fick ett bredare ansvar för att samordna samhällets beredskap.
Vad händer om Sverige hamnar i krig?
Regeringen kan besluta om höjd beredskap i två steg: skärpt beredskap vid krigsfara och högsta beredskap, som gäller automatiskt om Sverige är i krig. Vid höjd beredskap gäller totalförsvarsplikten fullt ut, kommunerna organiseras om för krig och Sveriges Radio P4 blir kanal för viktiga meddelanden till allmänheten.
Totalförsvarsplikten gäller alla som bor i Sverige från året de fyller 16 till året de fyller 70. Den består av värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Den som vägrar att tjänstgöra vid höjd beredskap kan dömas till fängelse i upp till fyra år, enligt Krisinformations sida om höjd beredskap och krig.
Hur förbereder jag mig och mitt hushåll?
Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att varje hushåll kan klara sig minst en vecka utan el, vatten och fungerande handel. Broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till alla hushåll hösten 2024 och finns även digitalt på flera språk.
- Vatten: 3-5 liter per person och dygn, plus dunkar att hämta mer i
- Mat: sådant som håller länge och kan ätas utan matlagning eller med lite värme
- Värme: filtar, sovsäck och varma kläder
- Information: batteridriven eller vevradio för att lyssna på P4
- Kontanter och läkemedel: för några dagar om betalsystem slutar fungera
När var Sverige senast i krig?
Sverige deltog senast i ett krig 1814, under fälttåget mot Norge som avslutades med konventionen i Moss i augusti samma år. Sedan dess har Sverige haft fred i över 210 år, en av de längsta fredsperioderna i världen. Svenska soldater har ändå deltagit i strider under internationella insatser, bland annat i Kongo på 1960-talet, på Balkan och i Afghanistan.
Vanliga frågor om krig i Sverige
Kommer det bli krig i Sverige?
Ingen myndighet säger att det blir krig. Försvarsberedningen och Must bedömer att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att hotet från Ryssland ökar fram till 2030.
Hur stor är risken för krig med Ryssland?
Must bedömer att Ryssland i dag kan genomföra ett begränsat angrepp i närområdet och att risken för större angrepp växer på tre till fem års sikt. Ingen myndighet anger en sannolikhet i procent.
Vad betyder att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas?
Det betyder att Sverige måste planera för möjligheten, inte att ett angrepp är troligt. Formuleringen har använts sedan 2017.
Skyddar Nato Sverige?
Ja. Sverige omfattas av artikel 5 sedan 7 mars 2024. Ett angrepp mot Sverige räknas som ett angrepp mot alla medlemmar.
Är Sverige redan i hybridkrig?
Sverige utsätts för påverkan, cyberangrepp och kartläggning. Säpo har dock inte kunnat koppla konkreta sabotage i Sverige till främmande makt.
Varför är Gotland viktigt?
Gotland ligger mitt i Östersjön. Den som kontrollerar ön kan störa förbindelserna till de baltiska Natoländerna.
Vem omfattas av totalförsvarsplikten?
Alla som bor i Sverige från året de fyller 16 till året de fyller 70.
När var Sverige senast i krig?
Sverige var senast i krig 1814, under fälttåget mot Norge.
Källor
- Must: Årsöversikt 2025
- SVT: Must om ryskt hot mot Nato och Sverige
- TV4: Försvarsberedningens rapport Skärpt läge
- Säkerhetspolisen: Lägesbild 2025-2026
- TV4: Säpo pekar ut Ryssland som största hotet
- Nato: Collective defence and Article 5
- Nato: Haagdeklarationen 2025
- Regeringen: Försvarsbudget
- Krisinformation: Höjd beredskap och krig
- Krisinformation: Hemberedskap
- MCF: Om krisen eller kriget kommer
- Europaportalen: Ryssland avvisar nya fredsförslag
- Försvarsmakten: Svenskt luftvärn till Natos östra flank
Källorna lästes 3 oktober 2026.
