Militärt, SMB, Lars Gyllenhaal
Nyhetsbrevet MILITÄRT | Utvalda artiklar | Lars Gyllenhaal | Kontakt

Varsågod, ett smakprov ur artikelserien MILITÄRT

Tyskt pansar i Sverige 1921-2011

Av Lars Gyllenhaal

Både Sveriges första och senaste stridsvagn kommer från Tyskland. Stridsvagnar utvecklade av ett tyskt företag i Sverige deltog i andra världskriget och sattes in mot den amerikanska marinkåren 1965! Svensk pansarhistoria har många överraskande blad.

Den svenska arméns första stridsvagnar anlände för nittio år sedan, sommaren 1921. De smugglades in i Sverige som jordbruksmaskiner. De var tyska och av modellen LK II. Dagens arbetshäst i pansartrupperna heter nästan samma sak, Leo 2, mer formellt Leopard 2(S) eller stridsvagn 122.

Mellan LK II och Leo 2 har också mycket märkligt skett med koppling till Tyskland.

Den tyske pansargeneralen Heinz Guderian, även kallad "blixtkrigets fader", fick sina första praktiska pansarerfarenheter i Sverige. Det var 1929 som Guderian och två andra tyska officerare fick tjänstgöra en månad vid Göta livgardes stridsvagnsbataljon. Tyskland var efter första världskriget förbjudet att syssla med pansar. Kanske var det långa besöket i Sverige en konsekvens av stridsvagnsinköpet? Forskning om detta saknas ännu.

Ett år efter Guderians praktik vid Göta livgarde skickades en stridsvagn från Sverige till en hemlig tysk militärbas i Sovjetunionen. På denna bas kunde både tysk och sovjetisk militär ostört förkovra sig i det senaste inom pansarutveckling. Vagnen från Sverige var en Landsverk L-5. Landsverk-fabriken i Landskrona var en tysk vapenfabrik på svensk mark. Tyskarna utlokaliserade efter första världskriget förbjuden vapenutveckling till länder som Sverige, Sovjetunionen och Nederländerna.

Den svenska arméns huvudsakliga stridsvagn under andra världskrigets första år var dock inte av Landsverktyp utan en pytteliten tjeckisk vagn enbart beväpnad med kulsprutor, m/37. Modellen därpå, m/38, var en Landsverkvagn som i ungersk tjänst sattes in i stort antal på östfronten.

Stridsvagn m/41 var en lite större tjeckisk konstruktion som även Nazityskland använde (erövrade från Tjeckoslovakien). I den svenska armén fortlevde denna vagn delvis in på 1970-talet genom att stridsvagnarna byggdes om till pansarbandvagnar modell pbv 301.

På 1960-talet exporterade Sverige en del vapen till Dominikanska Republiken i Karibien, bland annat 25 Landsverkvagnar av i princip samma typ som stridit på östfronten. Vid USA:s invasion av Dominikanska Republiken 1965 sattes faktiskt några av dem in mot den amerikanska marinkåren. Den då trettio år gamla konstruktionen var ingen match för de amerikanska vapensystem den mötte, bland annat Patton-stridsvagnar. Flertalet verkar dock inte ha använts i strid varför de fortsatte tjänstgöra i flera decennier, möjligen ända till 2000.

Fler svenska pansarfordon har varit i strid, särskilt KP-pansarbilar i Kongo på 1960-talet och pansarbandvagn 302 i Bosnien på 1990-talet. Men dessa var helsvenska konstruktioner. Hur är det med de tyska Leoparder som Sverige började köpa in 1991? I svensk regi har inga Leoparder varit i strid men däremot i andra länders tjänst. Det var danskarna som var först, i Bosnien 1994 med Leopard 1, under de mytomspunna insatserna operation Böllebank och Amanda. Fem år senare sköt Leopard 2:or från tyska Bundeswehr några varningsskott i Kosovo. Mer behövdes inte.

Därefter har Leo 2:or flera gånger sett strid i Afghanistan i både dansk och kanadensisk tjänst. Sommaren 2008 skedde det första dödsfallet bland dessa vagnars besättningar, genom en så kallad IED, improvised explosive device, eller på svenska ett improviserat sprängmedel.

###



En explosiv artikelserie startar


Min blogg och mina böcker (särskilt Elitförband i Norden) är resultatet av att det skrivs för lite på svenska om samtidens militära utveckling.

Jag är övertygad, inte minst på grund av mina böckers framgångar, att fler än jag vill följa med i exempelvis de finska elitförbandens utveckling, förstå vilka vapensystem som dominerar på slagfältet och veta mer om lärdomar från olika krig (snart från Libyen).

Hur råda bot på detta? Det visade sig att SMB, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, sedan några år funderat på hur man kan möta intresset för modern militär utveckling. Efter ett antal möten stod det klart att jag skulle skapa en helt kostnadsfri artikelserie med det senaste om vapen, förband (mest utländska och mest elit) och olika krig.

Det finns inga kostnader eller krav i samband med att prenumerera på artikelserien. Det enda du behöver göra är att på rutan här nedanför.

Välkommen till MILITÄRT!

Lars Gyllenhaal







Kontakta oss | Privatpolicy | Sitemap